Jag har haft en bajsvecka som någon kallade det. Ibland är det jobbigt att vara tjugotre och inte veta någonting om framtiden. Jag sade en sak högt ikväll. En sak som snurrat fram och tillbaks i mitt huvud under några veckors tid. Men när jag sade det kändes det så fel. Så är det ju egentligen inte. Om jag inte är säker på något annat så måste jag i alla fall vara säker på detta.

Ikväll har jag skrattat bort sorgerna med fina tjejer och inspirerats av fina samtal. Jag lever vidare på den energin och tar nya tag imorgon. Jag tänker inte ge upp nu. Jag har kommit för långt för det.