Jag trodde att jag skulle dö. Varför? Jo, jag lurades upp i Balder. Världens läskigaste berg-och-dalbana i trä. Den är 1070 m lång, åker i 90 km/h, har minst tio backar och bjuder på ett stup i 70 graders lutning. Yes. Jag skrek, tappade andan och skrek lite till och hyperventilerade lite grann när vi stannade. Det var nog det värsta jag har gjort på den där parken men det var faktiskt lite roligt - efteråt. (Observera att jag är en riktig fegis som hatar när det går fort nedåt men älskar att åka runt runt.)



Bildbevis: Notera att detta är den sista och minsta backen. Kanske därför jag lade till ett leende. ;)

Resten av dagen var sjukt rolig och köerna var jättekorta så vi hann åka massa karuseller. Det var längesedan jag skrattade så mycket på en och samma gång. Speciellt när jag gick i Spökhotellet Gasten och skrek som en galning. Mellan åkturerna så fikade vi, drack kaffe, tog en öl/vin i Spökbaren och spelade på hjulen. Niklas vann en liten säl till mig och därefter prickade vi in två kg Toblerone. Att det regnade om vartannat var det nog ingen som märkte.











David & Johanna: Jag täckte över er med svarta prickar eftersom jag inte visste om ni ville vara med på bild eller inte. Om ni jättegärna vill att jag lägger in den riktiga bilden är det bara att säga till! Och tack för en av semesterns bästa dagar!