Allahs svarta änkor

skrivet: 2013-01-06 ♥ 19:39:00
Detta är seriöst den sjukaste boken jag någonsin läst! Jag visste redan en hel del om grymheterna som pågått i Tjetjenien (en republik i sydvästra Ryssland) sedan det första kriget (mellan republiken och Ryssland) startade 1994 men att människor kan vara SÅ brutala och känslokalla, som beskrivs i denna boken, hade jag aldrig kunnat tänka mig. Jag vill därför skriva lite om den utan att försöka återberätta hela innehållet för er som vill läsa - vilket jag hoppas att många vill eftersom ingenting görs åt problemet och det därför kommer att växa sig större och vanligare.
 
Boken är skriven av Julia Juzik, en blott 22 år gammal journalist som på eget initiativ rest omkring i Tjetjenien under ett år för att samla material för att kunna skriva sanningen om dessa kvinnliga självmordsbombares öden. Varken Julia eller jag vill rättfärdiga deras aktioner men problemet ligger inte hos människorna som spränger sig i luften; de finns hos dem som övertalar dem, manar på dem, hänger på bältet och ibland till och med fjärrutlyser bomben.
 
Vilka är då dessa terrorister som tar sig rätten att släcka livet för barn, gamla, systrar och bröder? De tillhör wahhabismen; en fundamentalistisk gren av sunniislam och har oerhört strikta regler som främst gäller för kvinnorna. En korrekt kvinnlig wahhabit ska till exempel klä sig i svart med niqab som täcker allt utom en strimma för ögonen (se bilden). De ska be och läsa speciella böcker, lyssna på speciell musik som propagerar för ändamålet att överlåta sig till Allah och att döden leder till det underbara paradiset. Men hur går det då till? Tror ni, precis som jag gjorde, att kvinnorna är fanatiska galningar som en dag bestämmer sig för att spränga sig själv i bitar? Några enstaka fall finns säkert men i Tjetjenien är det de manliga ledarna och grupperna som opererar för att först välja ut en passande kvinna som befinner sig i en utsatt situation och därför blir lätt att manipulera / eller så erbjuder man helt enkelt familjens far pengar för att få använda dottern i en aktion mot att "stoppa kriget". Hursomhelst; man uppvaktar kvinnan, gifter sig ibland till och med med henne för att hon ska känna tillhörighet och gemenskap och proppar henne full med propagandamusik och texter. Fungerar inte detta stoppar man droger i hennes mat och våldtar henne för att hon ska känna skam och inte kunna återvända hem till sin familj. Vägrar hon ändå hittas kroppen oftast stympad på någon åker i närheten samtidigt som en ny kvinna drillas.
 
Det är alltså ungefär så här det fungerar (kortfattat) och det är sällan självmordsbombaren själv som utlöser sprängladdningen. Männen har nämligen sina mobiltelefoner kopplade till bomberna så de kan fjärrutlösa dem ifall kvinnan skulle ångra sig i sista sekund. I boken tar Julia upp cirka 20 fall med kvinnor som tvingats i döden och kommer, genom att förhöra familj och vänner, fram till att ingen av dem egentligen var självmordsbenägen från början. Men det som är ännu mer intressant är att FSB (Rysslans säkerhetstjänst) vet namn och adresser på alla dessa män och grupper som drillar terrorister och självmordsbombare men istället för att göra någonting åt roten på problemet fokuserar på kvinnorna i sig. Julia frågar en FSB-agent varför de inte griper dessa kriminella avskum och får svaret "vi har inte fått order om det". SJUKT!
 

Giftlaboratoriet

skrivet: 2012-11-20 ♥ 22:13:33
Jag har (äntligen) precis läst ut Giftlaboratoriet av Arkadij Vaksberg. Den var inte alls som jag trodde. Visst, den handlade om giftmord i Ryssland från Lenin till Putin men jag trodde att den skulle redogöra mer för hur Ryssland/Sovjet gått tillväga i framställningen av gift och vad de använt, blandat; hur det fungerade osv. Men istället var det kapitel efter kapitel med gubbe efter gubbe som blev giftmördad med hjärtsvikt som officiell dödsorsak. Och därefter var de ju tvungna att döda mördaren till den första gubben eftersom han visste om hemligheten och så höll det på så. Om och om igen. Okej, små partier ur boken var väl intressanta och Arkadij Vaksberg kan verkligen ALLT men i helhet levde den inte upp till mina förväntningar. Lite synd.
 

900 sidor

skrivet: 2012-10-15 ♥ 18:04:36
Efter många om och men sitter jag nu här med en påbörjad essä. Och vid min sida har jag en trogen följeslagare i livet; Anna Karenina av Tolstoj - en härlig roman på lättsamma 900 sidor och cirka 2 kg (!). Men jag ska absolut inte läsa om den utan endast gå igenom vissa stycken då jag ska analysera drömmarnas betydelse för bokens innehåll och motto. Det kanske låter tungt men min första idé var värre (Dostojevskijs koppling till dåtida psykologimetoder och huruvida han... bla bla bla, jag orkar inte ens skriva det, så krångligt var det). Hursomhelst är jag igång och skriver nu i alla fall och ska göra så i två dygn. Wiiiee. Jippi. Etc. Etc.
 

Gogol

skrivet: 2012-09-05 ♥ 22:06:20

I kväll hänger jag med den här killen och hans bok Döda själar (Мёртвые души). Nikolaj Gogol är en av Rysslands största författare och just nu läser vi om honom i min litteraturkurs. Han är lite komisk i sitt författarskap vilket är relativt nytt för mig och därför ganska intressant. Lite åt Franz Kafkahållet om man kan beskriva det så. Eller är jag den enda i hela världen som skrattar åt Förvandlingen? Haha.


Bokhögen

skrivet: 2012-08-15 ♥ 13:38:01
Den här högen ligger och väntar på att bli utläst. Ja, förutom boken Turkey och Rysk Dagbok i och för sig. De ligger mest där på grund av lathet. Memed, my hawk läser jag just nu (och älskar den!), Europas skam har jag läst ungefär halva och den ryska längst upp har jag också börjat i men tröttnat på. Egentligen gör högen mig aningen stressad men med tanke på att jag blir arbetslös snart är det ju faktiskt bara bra med lite sysslor som ligger och väntar på mig där hemma. 
 

Turkey

skrivet: 2012-07-31 ♥ 12:32:07

Just nu läser jag en bok om Turkiets historia. Och jag hade ingen aning om hur mycket vi kan tacka dem för; hur stora delar av Europa de faktiskt ägt och hur mycket de influerat oss. Boken är skriven av Norman Stone som är professor och har arbetat på flera olika stora universitet och även är expert inom bland annat rysk historia. Han är en fantastiskt duktig historiker och även fast boken är rätt tung kommer jag att läsa ut den inom ett par dagar!

 


Books

skrivet: 2012-07-16 ♥ 13:15:58
Finns det något roligare än att få hem ett paket med böcker? Ja, förutom skor då. Lagom till semestern har jag fått hem dessa fyra godingar som ni ser nedan och som vanligt kan jag helt enkelt inte välja vilken jag ska börja med och det gör mig galen!
 
 
 
Spionromanen till vänster är helt på ryska. Men Boris Akunin ska tydligen vara en ganska lättläst författare så förhoppningsvis kan jag ta mig igenom denna bok utan större besvär. För det ska jag. Läsa ut den alltså.
Mannen utan ansikte är skriven av den rysk-amerikanska journalisten Masha Gessen som avslöjar sina egna upplevelser och erfarenheter av Vladimir Putins maktmissbruk. Ännu en modig människa som vågar träda fram och jag ska läsa varenda litet ord från början till slut. 
 
 
Memed, My hawk (från 1955) är en av milstolparna inom den turkiska litteraturen som råkar vara ungefär lika omfattande som den ryska. Och just den tänkte jag sätta tänderna (ögonen) i denna sommaren/hösten. Yashar Kemal är en av de allra största författarna som även beskrivs ha reformerat det turkiska språket till det det är i dag. Ett måste att ha i bokhyllan med andra ord.
In Jail with Nazım Hikmet är också en sådan där bok man bara måste läsa. Orhan Kemal (som egentligen heter Mehmet Raşit Öğütçü) är också en tungviktare inom turkisk litteratur och i denna boken skriver han om sina fem år i fängelse där han träffade poeten Nazim Hikmet som inspirerade honom att bli författare.
 

På önskelistan

skrivet: 2012-05-07 ♥ 09:55:00
Denna boken står på min topp fem-önskelista till bokhyllan just nu. Vladimir Putin är en så fascinerande man. Jag är absolut inte anhängare men älskar att läsa om konstiga saker han hittar på. Fast boken har nog en rätt så allvarlig ton och med all rätt. Korruption ska tas på allvar. Vi får väl se hur lång tid det tar innan författaren Masha Gessen hittas avrättad i en trappuppgång någonstans i Ryssland... ;)


Ny bok

skrivet: 2012-04-23 ♥ 10:05:00
I går fick jag ett paket från min bokklubb Svenskt Militärhistoriskt Bibliotek. Jag beställde den för mina bonuspoäng som jag samlat ihop så den blev alldeles gratis till och med. Och ja, jag förstår att ni som inte är så insatta i rysk litterärhistoria tycker att jag verkar helt bananas nu men Alexander Solzjenitsyn är en av milstolparna i den ryska litterära kanon (uttalas inte som kanonkula utan kAnån) eftersom han i princip var den första författaren som fick möjligheten att publicera texter utomlands som avslöjade vad Sovjetunionen egentligen sysslade med genom sin kontroversiella bok En dag i Ivan Denisovitjs liv om Gulagarkipelagen. Han fick till och med Nobelpriset 1970 men blev tvingad i exil när han mottog det. Och denna boken handlar då alltså om och är skriven av den svenska kuriren som hjälpte honom att få sina texter publicerade i väst utan att passera den sovjetiska censuren vilket var ett grovt brott på den tiden.




Ivan Denisovitj

skrivet: 2012-02-24 ♥ 14:16:11

I går läste jag ut en fantastisk bok av Solzjenitsyn. En dag i Ivan Denisovitjs liv handlar om en helt vanlig dag i ett arbetsläger i Sibirien från det att fångarna vaknar vid 06.00 till att de somnar strax efter 23.00.

Det som är mest häpnadsväckande är att boken är självupplevd av författaren och sättet han beskriver alla händelser på; hur han motiverar sig själv att orka ännu en dag av sitt straff och hur han lyckas skildra berättelsen utan hat och hämndlystenhet utan istället ödmjukt och nästan mysigt. Helt klart en av favoriterna hittills!


Bokrea

skrivet: 2012-02-23 ♥ 10:51:00
I går hann jag in en snabbis på bokrean samidigt som jag var ute och tog blodprover. Blev dock sjukt besviken. Det fanns knappt inga böcker alls på Åhléns och på Bokia hittade jag nästan bara böcker som jag redan hade. Så det blev bara fyra köp. Hundens kroppsspråk med söta bilder och texter som jag köpte den mest på skoj. De som viskade av Orlando Figes. En till tegelsten i bokhyllan - check. Och slutligen Nattpatrullen av Sergej Jukjanenko och Metro 2033 av Dmitrij Gluchovskij. De sistnämnda är två hyllade nutida ryska författare som jag varit sugen på länge men inte riktigt känt mig motiverad att läsa förrän nu. Frågan är bara när... kanske år 2014 eller så.


3 x pocket

skrivet: 2012-02-02 ♥ 16:00:00
För att fira min anställning beställde jag tre nya böcker i går. Jag har massor av böcker som jag inte läst än men de är alldeles för tunga att bära omkring på hela dagen så jag letade upp tre stycken i pocketform.

Stalins barn är skriven av Owen Matthews och har fått väldigt fina recensioner bland annat av historikern Anthony Beevor som själv skrivit säkert ett tjugotal tunga titlar.

En dag i Ivan Denisovitjs liv är skriven av ryske författaren Alexander Solzjenitsyn som dessutom ingår i den ryska litterära kanon. Det var den första boken om de ryska arbetslägren som publicerades utanför landet och fick oerhörd uppmärksamhet. Den är självbiografisk och handlar om en helt vanlig dag i Ivan Denisovitjs liv som fånge i ett aretsläger. Jag läste om författaren och hans böcker i en kurs i höstas så det ska bli extra intressant att läsa denna.

Den tredje boken är Anna Politkovskajas politiska loggbok från 2003-2005 där hon skildrar allt från Beslan till Tjetjenien till Putins inblandning i olika terrorattentat. Spännande! 


SANNINGEN

skrivet: 2012-01-18 ♥ 14:09:43
Tänkte berätta lite om en ny bok jag läser medan jag håller på här hemma. Jag läser Idioten sedan förra året men den är ganska torr och väldigt tjock så jag tar småpauser och läser annat då och då. Nu har jag hittat en helt fantastisk bok - Anna Politkovskajas outgivna texter/artiklar som hittats på hennes dator kort efter hennes mord. (Ni som inte minns - Anna Politkovskaja sköts till döds i sitt trapphus i Moskva 2006. Hon var en av Rysslands mest frispråkiga och utredande journalister som avslöjat många hemligheter om främst kriget i Tjetjenien. Hennes mord var förmodligen beställt av höga ämbetsmän.)

Jag älskar att läsa om korruptionen i Ryssland och just Tjetjenien-konflikten är väl en av de största galenskaperna i rysk historia. Anna Politkovskaja var oerhört modig som vågade trotsa alla mordhot hon fick under åren så att resten av världen skulle få reda på sanningen. Riktigt bra läsning! Men för er som är lite känsliga - boken innehåller bildliga och chockande beskrivningar av trakasserierna den ryska armén utsatte de tjetjenska landsborna för. Till och med jag tappar hakan. Och då är det illa!


UTLÄST

skrivet: 2011-11-08 ♥ 19:52:33
Förra veckan läste jag ut Illegalister av Boris Grigorjev. Det är en verklighetsbaserad bok där Boris berättar anekdoter och berättelser oom några av KGB:s mest framstående spioner. Den är spännande, intressant och det som är extra roligt är ju såklart att Boris delar med sig utav sina egna erfarenheter - han har nämligen också varit KGB-spion, stationerad i Sverige.


HOBBYLÄSNING

skrivet: 2011-10-25 ♥ 22:17:47
Nu är jag fruktansvärt trött på rysk-ortodoxa kyrkan. Det är roligt att lära sig något nytt men jag har läst lite för mycket idag. Så nu tänker jag koppla av med... lite mer läsning, haha! Egentligen borde jag låta bli böckerna men jag vill så gärna läsa ut boken jag håller på med nu så att jag kan börja på Idioten. Vet inte varför men har varit sugen på en Dostojevskijbok ett tag nu. Men jag har några sidor kvar i Illegalister av Boris Grigorjev. Det är faktiskt en väldigt spännande bok som berättar om kända illegalister (spioner) från Sovjetunionen, vad de gjorde och vilka de var - jätteintressant! Så god natt, nu hoppar vi ner i sängen, jag och min bok. ♥


PÅ ÖNSKELISTAN

skrivet: 2011-10-17 ♥ 22:05:41
Snart är det jul. Så mamma, du kan ju kolla in denna listan lite extra. ;)

JUST NU LÄSER JAG...

skrivet: 2011-08-28 ♥ 12:08:09
...Jag var Hitlers livvakt av Rochus Misch (den sista överlevande som var med vid Hitlers självmord). Han berättar om sitt liv och hur han hamnade bland nazisterna och hur han arbetade för Hitler ända in i slutet. Jag har läst ganska många skildringar om Führerns sista dagar men alla har ju upplevt händelserna olika och det är alltid intressant att ta del av olika vittnesskildringar för att sedan kunna skapa sig en egen bild - och förhoppningsvis blir den mer korrekt ju mer fakta man tar till sig. Lovar att lämna en liten recension när de 200 sidorna är slut.


OSKULDENS MUSEUM

skrivet: 2011-08-27 ♥ 13:00:00
Jag är helt såld på Orhan Pamuk. Vilken fantastisk författare! Det spelar ingen roll om kapitlen handlar om frimärken, en flickas sätt att fimpa cigaretter eller hur den turkiska drycken Meltem kom till - allt blir lika intressant och fängslande. Ni som inte har läst hans böcker - och är vana vid lite tyngre text - gör det!

Oskuldens Museum läste jag ut så sent som i går och trots att det inte var hans bästa bok (min favorit är Snö) blev jag så fascinerad av berättelsen att jag började tro att den var sann mot slutet. Alltså, så pass fascinerad att jag skulle boka en resa och besöka museét i Istanbul (om det nu fanns), bara för att få se om det verkligen var sant. Boken handlar om rikemanssonen Kemal som förälskar sig i den avlägsna släktingen Füsun samtidigt som han är förlovad med Sibel. Han blir så besatt av Füsun att hela hans liv börjar kretsa kring henne - på ett näst intill sjukt sätt. Och som vanligt blandar han skrivandet med ingående samhällsskildringar från 70-talets Turkiet.


HELLO CUPCAKE!

skrivet: 2011-08-22 ♥ 11:00:00
Åh, vad jag längtar till den 30:e oktober! Då släpps nämligen Leilas nya bok Hello Cupcake!. Den är bakad och fotograferad i Frankrike så den kommer helt säkert vara full med vackra bilder, inspiration och såklart goda recept. Förutom nya cupcakesrecept får vi även lära oss att baka whoopies som är som macroner fast lite enklare att tillverka. Så... med andra ord vet ni vad jag kommer att göra den 30:e september. Och den första oktober. Och den andra. Och den tredje.


UTLÄST

skrivet: 2011-08-04 ♥ 18:06:23
Finally. I eftermiddags läste jag ut min senaste tegelsten Hitler - Stalins hemliga dossier. Det är alltså ett direktkopierat dokument som ryssarna sammanställde till Stalin 1948-49 (om jag nu inte minns fel). Boken var helt okej men lite jobbig att läsa eftersom översättarna lagt in fotnoter överallt (tror jag nämnt det i bloggen förut) för att tillägga, korrigera eller bara spekulera. Och att läsa en text och sedan hoppa ner till sidans slut och läsa ett litet inlägg och sedan gå tillbaks till originaltexten flera hundra gånger blir ganska stimmigt. Men annars är jag helt klart nöjd med boken.

Nu ska jag börja läsa Oskuldens museum av Orhan Pamuk. Jag älskar hans böcker och dessutom skadar det inte med en paus från världskrig och död.



Tidigare inlägg





ForHair.se

Bling Skal