Egentligen skulle jag döpt detta inlägget till morgondagens datum som en reminder för allt jag gjorde idag är exempel på vad jag ska göra tvärtom imorgon. Men gjort är gjort och jag ältar inte. Istället borstar jag tänderna, lägger mig under täcket och blundar mig fram till tisdag; veckans tråkigaste dag men också min börja-om-på-nytt-dag. Så allt jobbigt tas om hand imorgon och när jag sitter här om tjugofyra timmar är jag på rätt väg igen. Alla får väl ett bakslag då och då? Även om man är näst intill perfekt.